Mjuka Tassar

Nu såhär en bit in på det nya året har jag och vovvarna vaknat till igen =) Blir en hel del skidåkning med Marwin och han är så duktig på att dra och tycker att det är kul. Med oss har vi Ida & Biffen för det blir mycket roligare med sällskap! Frode slipper skidåkningen för han tycker att det är pest att dra! Mycket roligare är det då att få strosa runt i sin egen takt och leta råttor! Och han lever verkligen upp under den kalla årstiden men så är han väldigt känslig för värmen också. Han far runt i snön som om han vore valp på nytt =) Det är så kul att se honom när han plöjer runt i djupsnön och leker!

Men en sak jag sett på Marwin sen vi började med skidåkningen är att han gått ned i vikt och det beror ju då på att han inte vill äta den mat han får nu. För även om jag häller på fil och rör om slickar den filuren noggrant av kulorna och lämnar dom i skålen :P Men nu har jag köpt en ny sort som ska ha hög smakbarhet plus att det är lite mer fett i den vilket jag inte tyckte kunde skada när han får jobba så mycket som han gör. Så det är bara att hålla tummarna att han gillar den och att han mår bra av den!

Igår var jag bjuden till Maria med familj på middag =) Och det var riktigt smaskens! Blev både förrätt, varmrätt & efterrätt. Stort tack ska ni ha för det!!

Men det var nära att det aldrig blev nån middag för på vägen dit körde jag på en hund. Det hade börjat bli halvskumt ute och jag såg på lite håll att det var nåt mörkt på varsin sida av vägen och trodde först att det var älg så jag saktade ner. Men när jag var bara en liten bit ifrån ser jag att på vänster sida är det två barn som åker skidor utan reflex uppe på vägkanten men då ser jag även att den mörka fläcken på höger sida kliver ut i vägen och ser till min fasa att det är en hund. Men på nåt sätt lyckas jag hålla mig kall och medans jag bromsar svänger jag ut en bit åt vänster så det blir att bara hunden touchar i framme på höger sida av kofångaren istället för att köra rakt över den men jag hör hur hunden skriker till och det kändes i bilen att den tog i. Så det är på skakiga ben jag kliver ur bilen för att se hur det gick med hunden. Men den kommer springande fram till mig så första intrycket är att den ändå klarat sig rätt hyfsat. Barnen som jag tippar på är 8-10 år kommer fram men det märks att de är lite chokade över vad som hänt deras hund för den yngre vill först inte inse att jag kört på hunden och den äldre säger inte mycket. Men som tur är kommer deras mamma gående på vägen som är ute och letar efter dom och hon blev även vittne till hela händelsen så det är en orolig matte som kommer fram så vi blir nog sittande där en kvart så att alla får lugna ner sig och vi kan inte se att vovven fått några skador. Men hennes söner säger att de ropat att hunden ska komma till dom precis när jag kommer med bilen och hade de inte gjort det så hade jag nog aldrig kört på den för den gjorde ju bara som deras småhussar ville. Men de fick heller inte vara ute och åka själva efter vägen så egentligen borde de inte alls ha varit där. Men nu gick det som tur var bra! Vilket känns så skönt!

Veckan som kommer hoppas jag på att det blir en del skidåkning med Marwin och några skogsturer med båda vovvarna! Ska också försöka hinna med att sätta trimsaxarna i båda för jag har ju anmält dom till utställning den 20 februari i Ö-vik!